Psykologisk trygghet - är det bara ord ?

Under de senaste månaderna har jag haft många samtal med människor från olika delar av arbetslivet, och ett tema har återkommit gång på gång – psykologisk trygghet. Många talar om det, särskilt inom det offentliga, men det jag ofta hör i samtalen är något helt annat. Det verkar som om det som egentligen skulle vara grundbulten för en hälsosam arbetsmiljö – en miljö där människor känner sig trygga nog att vara sig själva och uttrycka sina åsikter – har blivit ett tomt begrepp. Det är som om det bara handlar om ord, inte handling.

Som ledare och person som brinner för självledarskap har jag blivit mer och mer fundersam över detta. Det känns som om det finns en rädsla som genomsyrar många organisationer. En rädsla för att uttrycka sina tankar och åsikter, för att inte passa in i normen, för att sticka ut. "Om jag säger min mening kanske jag får gå" – det är ett budskap som många har uttryckt. Här har vi ett problem som handlar om så mycket mer än bara brist på psykologisk trygghet.

Ett vanligt samtalsämne är att ledarskapet inom vissa delar av offentlig sektor verkar vara på väg att bli en konstant roterande dörr. Chefer byts ut snabbt och ofta, inte för att de nödvändigtvis är dåliga chefer, utan för att det finns en oförmåga att hantera dialog och ge konstruktiv återkoppling. Istället hamnar man ofta i situationer där anmälningar och visselblåsningar blir verktyg för att få bort chefer, ibland utan att det finns något konkret att peka på. Vad händer då? Jo, en arbetsplats utan återkoppling, utan öppen dialog och utan respekt för varandras roller och ansvar riskerar att bli en plats där ingen vågar vara sig själv, där ingen vågar stå upp för sina åsikter, där ingen vågar leda – och det är en farlig väg att gå.

Jag blir faktiskt rädd när jag ser dessa mönster, för jag vet att vi kan göra bättre. Jag tror verkligen på att vi, genom att skapa en miljö där människor får modet att prata öppet, ge och ta återkoppling, och där respekt för varandras professioner är en självklarhet, kan skapa något bättre. Det handlar inte om att alla ska vara överens hela tiden, utan om att vi har respekt för varandras olikheter och åsikter. Att vi vågar stå för våra egna tankar utan att vara rädda för att bli bortstötade.

En annan viktig del i detta är självledarskap. För mig handlar det om att vara medveten om sin egen roll och sitt ansvar, både för sitt eget välmående och för gruppen som helhet. Som ledare är det min uppgift att skapa de förutsättningar som gör att människor kan växa och vara sina bästa jag – men det gäller också att varje individ måste ta ansvar för sitt eget ledarskap. Självledarskap handlar om att ha modet att sätta gränser, att vara självkritisk men också att vara öppen för återkoppling från andra.

Jag tror på att vi kan skapa en mer hållbar arbetskultur, där dialog och respekt inte bara är ord, utan något som präglar varje samtal och varje handling. När vi ger varandra utrymme att uttrycka oss fritt, när vi visar modet att leda genom exempel, och när vi erkänner och respekterar varandras unika kompetenser, kommer vi att bygga en starkare organisation – oavsett om vi är chefer eller medarbetare. Vi är alla kollegor och alla har ett ansvar i att skapa en trygg arbetsplats.

Så, vad kan vi göra? Jag tror på mod. Jag tror på att vi alla måste våga ta tillbaka kraften att leda – genom att lyssna, ge och ta återkoppling, och ge varandra det utrymme vi alla behöver för att vara hela och fria i våra professioner. När vi gör det, då har vi skapat en organisation som faktiskt lever upp till de ord vi så ofta använder – en organisation som är trygg, respektfull och utvecklande för alla.

Det är nu vi måste börja om – inte genom att byta ut chefer i parti och minut, utan genom att förändra vårt sätt att prata med varandra, ge varandra återkoppling och skapa en kultur där vi alla har modet att vara oss själva. För det är när vi gör det, som vi på riktigt kan skapa något hållbart.

Tack för att du läste! Jag ser fram emot att höra dina tankar och erfarenheter. Vad betyder psykologisk trygghet för dig, och hur ser du på självledarskap i din vardag?