Att ge och ta återkoppling – en nödvändig del av självledarskapet
Återkoppling. Bara ordet kan få vissa att stelna till, andra att dra på smilbanden. För visst är det lättare att ge beröm än att ta upp något som skaver? Och visst känns det härligt att få höra att man gjort något riktigt bra – men hur är det när någon vill prata om något som kan bli bättre?
Det här är något jag möter ofta i mitt arbete – och som jag själv upplevt genom åren. Många chefer och ledare säger att de vill vara tydliga, utvecklingsinriktade och modiga i sitt ledarskap. Men när det kommer till att ge återkoppling som inte är odelat positiv – ja, då blir det ofta tyst.
Jag tror inte det handlar om ovilja. Tvärtom. De allra flesta jag möter vill verkligen sina medarbetare väl. Men rädslan för att såra, bli missförstådd – eller i värsta fall anklagad för att ha kränkt någon – gör att man drar sig för det. Jag hör om farhågor kring anmälningar, visselblåsningar och känsliga samtal som gått snett. Det är en verklighet vi behöver ta på allvar. Men det är också en verklighet vi måste hitta vägar att hantera – inte undvika.
För vad händer när viktig återkoppling uteblir?
Jag vågar påstå att det är bland det farligaste som kan hända – både för individen och för verksamheten. Den medarbetare som gör så gott hen kan, men som aldrig får höra vad som faktiskt behöver förändras, får inte rätt förutsättningar att utvecklas. Och om vi inte tillsammans vågar prata om det som skaver – hur ska vi då kunna ta oss framåt?
Återkoppling handlar förstås om hur vi säger saker. Det kräver mod, respekt och omtanke. Det handlar också om att bygga en trygg kultur, där feedback är en naturlig del av vardagen – inte något vi sparar till medarbetarsamtalet en gång per år. Det kräver också att vi tränar både vår förmåga att ge återkoppling, och vår förmåga att ta emot den.
Självledarskap handlar till stor del om att vara öppen för att lära, att vara nyfiken på sin egen utveckling, och att kunna ta till sig återkoppling utan att gå i försvar. Och som ledare behöver vi skapa utrymme för just det. Tryggt, tydligt, utvecklande.
Vi behöver våga föra dialogen. Vi behöver våga vara ärliga – på riktigt. Och vi behöver göra det med hjärtat på rätt ställe.
För när återkoppling blir en naturlig del av kulturen, när den ges med respekt och tas emot med öppenhet – då kan vi tillsammans skapa arbetsplatser där både människor och verksamheter får blomstra.